Så ser svenskarnas engagemang ut

Den 16 oktober släpptes en rapport om hur svenskarnas engagemang ser ut år 2012. Undersökningen är gjord av tankesmedjan Sektor3 i samarbete med Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet, Forum samt arbetsgivarföreningen KFO. Flera av resultaten är intressanta att fundera vidare kring, i synnerhet om man som förening vill kunna möta en ny generations förväntningar och fånga ett engagemang idag. Jag har sammanfattat ett antal fakta från rapporten. Du hittar hela rapporten här: http://www.sektor3.se/2012/10/opinion/

Skäl till varför man engagerar sig?
1. Man hjälper andra
2. Det är roligt
3. Man får nya vänner

Skäl till varför man inte engagerar sig?
1. Jag prioriterar annat / Jag har inte tid
2. Jag har inte fått frågan
3. Jag har inte hittat något som engagerar mig

Vem är engagerad?
50-64 år – Aktiva
16-29 år – Ej aktiva

Hög utbildning – Aktiv
Låg utbildning – Ej aktiv

Småstad/tätort – Aktiv
Storstad – Ej aktiv

Ju högre utbildning och ålder, desto större engagemang.

Tidigare forskning har visat att ensamstående i lägre utsträckning är aktiva i en organisation än gifta/samboende. Det stöder inte denna rapport. Enligt denna undersökning är de mest aktiva istället: Gifta, skilda, ensamstående. De som är minst aktiva är: Särbos och sambos.

Hur är man engagerad?
Typ av organisation (i fallande prioritetsordning):
Fackförbund, Idrottsförening, Boendeförening, Konsumentkooperativ, Intresseorganisation, Humanitär organisation, Religiöst samfund, Politiskt parti

16-29 år – Föredrar nätverk, volontärskap, enstaka insatser, vara ledare
50-64 år – Föredrar att vara givare, medlem, förtroendevald

Män är huvudsakligen engagerade inom idrottsföreningar, boendeföreningar och intresseorganisationer som ledare eller förtroendevalda.

Kvinnor är å sin sida engagerade inom humanitära organisationer som givare eller volontärer.

Steget från passiv till aktiv medlem
Organisationer där det upplevs vara lätt att bli aktiv (i fallande ordning):
Idrottsföreningar, Boendeföreningar, Intresseorganisationer och Humanitära organisationer

Organisationer där det upplevs vara svårt att bli aktiv (i fallande ordning):
Fackförbund, Kooperativa föreningar, Religiösa samfund, Politiska partier

Andra människors uppmuntran till en frivillig insats är viktig för att ta steget från passiv till aktiv medlem, viktigare än t.ex. media, politiker, arbetsgivare m.fl. Att hjälpa en medmänniska (i nöd ex.) är en viktig orsak. De frågor som engagerar människor mest är de som rör: Mänskliga rättigheter, Barn och ungas utveckling samt demokratifrågor.

Effekt för den enskilde av engagemanget
1. Utökat mitt sociala nätverk
2. Påverkat min personlighet/identitet positivt
3. Fått ökad förståelse för andra människor
4. Fått en mer positiv syn på framtiden
5. Påverkat min karriär positivt

Finansieringsformen påverkar förtroendet för organisationen
Finansiering som upplevs positivt (i fallande ordning):
Medlemsavgifter, Gåvor/insamling, anslag från stiftelser och fonder

Finansiering som upplevs negativt (i fallande ordning):
Företagssponsring, privata donationer/testamenten, bidrag från stat, kommun och landsting

Störst förtroende har Läkare utan gränser, Rädda barnen och fackförbunden.
Minst förtroende har Röda korset och religiösa samfund.

Sammanfattningsvis är svenskarnas förtroende för ideella organisationer mycket stort och de tycker att organisationerna är viktiga, i synnerhet eftersom de ökar mångfalden och ger människor möjlighet att påverka samhället. Mer än hälften av de som svarade (53%) anser sig vara delaktiga i civilsamhället och 6 av 10 som är engagerade idag har varit engagerade i minst 10 år. 75% av de aktiva upplevde sitt engagemang som något positivt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>